top of page

Observationer från min första vecka i Dijon

Skribentens bild: Lisa SvenssonLisa Svensson

Frankrike och Sverige är kanske inte två helt skilda världar men det finns ändå saker som skiljer dem lite åt i mina ögon. Mina utgångspunkter i detta fall är Dijon och Ljungby/Göteborg och baserat på egna erfarenheter, så det är väldigt avgränsade områden.


Mataffärerna

De största skillnaderna jag märkt mellan en stormarknad i Sverige och i Frankrike är att det finns flera hyllor med vinflaskor i Frankrike men knappt någon färsk mjölk. Istället finns det mycket UHT-pastöriserad mjölk som kan stå i rumstemperatur i flera månader. Den smakar dock inte lika gott, men de flesta dricker inte mjölk här utan den används till grytor och såser. Min värdfamilj brukar dock köpa vanlig pastöriserad mjölk att dricka.


Gatorna

Jag vet inte om detta är allmänt i Frankrike eller just i Dijon men här går gatorna lite kors och tvärs vilket resulterar i att korsningar här inte alltid bara består av två korsande vägar utan ibland finns det en extra väg som går ihop i den korsningen. Eller cirkulationsplatser med 4 -5 avfarter. Det finns såklart i Sverige också men det känns inte som att det är lika ofta där. Det är ganska mysigt att promenera runt för gatorna kan mynna ut lite varstans men än så länge känns de lite läskiga att köra.


Just i Dijon är det också väldigt mycket grustrottoarer men tror inte det är så vanligt. Det finns inte lika många cykelvägar heller. Min värdmamma säger att i Dijon finns det förvånansvärt många som cyklar och att cykelvägarna är bättre än på andra ställen de har bott på, men det är ändå inte riktigt som i Sverige.


Parkering

Jämför man med Ljungby där det typ aldrig är några problem med parkering så är det fickparkering all the way här. Det står bilar på varenda gata. I Göteborg har jag inte kört så mycket men där är det också mycket parkering på gatorna, dock har jag alltid lyckats hitta någon annan parkering när jag varit tvungen att parkera. Här kommer jag nog tvingas lära mig fickparkera bra, vilket alltid kan vara nyttigt att kunna.


Skolan

Det är först och främst väldigt långa skoldagar. Barnen börjar vid 8.30 och slutar 16.45. Sedan har de lång lunch men det blir ändå en lång dag. För det andra går de inte i skolan på onsdagar. En snabb googling och det visar sig att franska barn gick i skolan på lördagar till inte alltför länge sen men det har ändrats och togs bort helt under sent 2000-tal. Vissa skolor har nu undervisning på onsdagsförmiddagar istället men inte på barnens skola.


Fransk skola är mer strikt än den svenska och barnen får ett klistermärke varje dag där färgen motsvarar uppförande. Ett grönt märke är utmärkt uppförande och går vidare till gult, orange och sist rött. Det verkar vara lite högre krav och gynnar nog de som är duktiga i skolan mer än den svenska skolan gör. Här får man mer möjlighet att utvecklas om man är duktig. Samtidigt blir det väldigt tufft för de som har de svårt då barnen förväntas kunna mycket från ung ålder. Redan i första klass har de läxor varje dag; det kan vara glosor, mattetal, dikter de ska minnas utantill, sidor som ska läsas. Det är relativt vanligt att gå om en eller flera klasser under sin uppväxt och det verkar inte vara en stor grej.


Maten

Här är det mycket efterrätt. Oftast, nästan alltid, efterrätt till måltiderna. När barnen äter mat i skolan får de efterrätt. Det är synd att klaga för det är ju gott, men det kändes konstigt i början. Ibland är det ost och bröd, ibland är det en yoghurt, glass, choklad eller vaniljpudding. Ibland är det först ost och sen sött. Jag får ta vad jag vill ha av det som finns. Får hålla koll så det inte blir för mycket av det goda bara...


Vinet är typ heligt. Det är inte ovanligt att dricka lite till maten eller osten, inga mängder men ett glas eller så. Jag med min asian blush klarar inte riktigt denna vana men lite rödvin har det blivit ändå ibland.


Godis finns inte på samma sätt som i Sverige, lösgodis är inte en grej. Men med all efterrätt och söta bröd är det inget som jag saknat än så länge. Tänker snarare att mindre uppståndelse kring sötsaker gör en mindre besatt av att trycka i sig mängder när helgen kommer.


Som tur är(!) verkar inte denna familj så intresserad av sniglar och grodlår vilket jag är tacksam för. Mamman är svensk så det kanske är min räddning.


Tyvärr är den enda bilden jag har som kopplar till detta en bild på mjölkkylen i affären. Får se om jag kan bli bättre på att ta fler bilder.🙄



 
 
 

Senaste inlägg

Visa alla

Hur ser covidläget ut i Frankrike?

Jag har egentligen inte så bra koll men de senaste veckorna har fallen i Frankrike ökat ganska mycket och förra veckan den 17 oktober...

Comments


Inlägg: Blog2 Post

Subscribe Form

Thanks for submitting!

  • Facebook
  • Instagram

©2020 av En smålänning på vift. Skapat med Wix.com

bottom of page