top of page

Reflektioner: Ett år i Malmö

Tänk att jag bott här nästan ett år nu. Det var 52 veckor sedan jag började på byggingejörsprogrammet. Jag flyttade till min egen lägenhet tre veckor senare. Jag har flyttat runt en hel del de senaste åren och flytten till Malmö är första som jag visste på förhand skulle bli för en längre period. Nya sammanhang handlar alltid om att hitta sin plats och att hitta några man trivs med. Alltid lika läskigt. Speciellt nu när jag vet att jag ska stanna ett tag, då börjar det bli relevant att på riktigt försöka hitta en plats som man trivs med en längre stund. Så att jag kan vara genuin mot mig själv och min omgivning. Kanske därför att försöka hitta sig en plats i Malmö har tagit upp mer tankekraft än på de föregående ställena, denna gången är det mer permanent.


Det jag börjar inse är att jag är väldigt ombytlig på gott och ont. Jag har många intressen och kan passa in i flera sammanhang, även om det såklart blir mer eller mindre bra. Anpassningsbar kanske är ett helt okej beskrivande ord. Nackdelen jag också insett är att jag kanske ibland tappar bort mig själv i alla sammanhang. Vem är jag "egentligen"? Och med vilka personer kan jag vara mest mig själv? Alla versioner av mig själv?


I början av sommaren kollade jag igenom några gamla reflektionsinlägg jag skrivit och jag känner att den versionen av mig som skrev det låter klokare än den versionen jag är nu haha. Mina drömmar och ambitioner för min tid i Malmö var grandiosa och förhoppningsfulla. Jag pratade om att hitta vad "allt jag vill hinna med" är, mot att hitta mina prioriteringar och att släppa det jag inte vill lägga tid på, säga nej och säga ja. Mot att hitta min egna balans. Med facit i hand blev det väl inte riktigt som tänkt, men när blir det nånsin det? Jag tror inte heller man nånsin kommer komma fram till svaren på de frågorna, aldrig bli riktigt klar. Att leva i nuet är något jag fortfarande jobbar på, och att inte planera upp all min tid är något jag fortfarande inte är bra på. Däremot har jag nog ändå kommit en liten bit mot att våga säga ifrån och att hitta mina prioriteringar. Vad som är viktigt för mig, och vilka personer som är det.


Sedan sommaren börjat har jag hunnit med så fruktansvärt mycket saker. 12 veckor har känts som en mindre evighet, på det braiga sättet. Denna sommar har varit både upp och ner och nu med hela sommaren avklarad kan jag inte annat än att vara så nöjd. Efter ett år i Malmö har jag ändå hunnit turista lite i min egen stad och platser runtomkring, det som jag gärna ville behålla från min tid i Frankrike. Framför allt känner jag mig hemma här nu och det är en underbar känsla.


Det senaste året har jag träffat så väldigt många nya människor, vissa bara någon gång. Några av de jag träffade i början av insparken förra året har jag bara lite eller ingen kontakt med idag. Medan vissa jag träffat har blivit några av de viktigaste människorna i mitt liv just nu. Jag hade ju födelsedagsfest igår och mer än hälften av de som var här kände jag inte för ett år sen. Det får mig att känna mig väldigt lyckligt lottad att jag har fått lära känna just dem. Jag kan med handen på hjärtat säga att jag har hittat sammanhang jag trivs med.


Jag tvekar fortfarande ganska ofta. Det är fortfarande två år kvar på programmet och jag kan ändra mig flera gånger innan dess. Det jag ständigt får påminna mig själv om är att det är okej. Att ibland stanna upp och se var man är är väldigt viktigt. Vi är i ständig utveckling och ständig förändring, vem vi är och vad vi vill ändras konstant. Det enda jag vet är att jag ikväll är otroligt tacksam för var jag är i livet. Jag är så glad att jag är i Malmö just nu och ser fram emot att börja ett nytt år på universitetet. Även fast jag fortfarande ofta är osäker på mig själv går jag framåt tryggare och tryggare. Och om något är väl det min största strävan, att bli den bästa versionen av mig själv.


Allt gott! Kram Lisa

23 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comments


Inlägg: Blog2 Post
bottom of page